utgifver Bonano för sötare än Plantine, och i smaken mera lik Qvitten: History of the isl. of Barbados p. 82. Pernety förekom Banane-frukten af nästan sådan smak som nykärnadt Smör, hvartil öfvermogna Qvitten skulle blifvit blandade: l. c. T. 1. p. 213. Uti W. J. Müllers smak hade Bananas äro äfven tämmeligen välsmakande (*),[1] om icke altid rå, dock sedan de genom människo-åtgärd blifvit förbättrade, ty man har påfunnit, at medelst kokning, stekning och soltorkning, hjelpa til god smak äfven de mindre
- ↑ (*) Hawkesworth angifver 2:ne andra sorter af den Rumphius upräknat, som jämte Pissang Radja egenteligen förtjena at hållas för goda i Batavia, neml. Piss. Mas och P. Ambou, hvilka ha en vinaktig smak, som är ganska angenäm: Voyages autour du monde T. 4. p. 253. I Roggewins Resa omtalas en sort Pissang på Påsköen i Söderhafvet, som var stor och grön utvärtes, samt söt som honing: de Brosses Hist. des navig. aux Terr. austr. T. 2. p. 233. ff. och Hawkins såg på öen Placentia i Brasilien en liten rund sort, grön sedan den mognat, hvilken han ansåg för den yppersta sort: Purchas l. c. p. 1371.
likhet med färskt Smör och Semla: Afr. landsch. Fetu p. 205. Dapper skrifver, at den smakar ej olikt såckrade Smultron: Beschr. des Kayserth. Sina p. 133. och man har äfven tyckt några sorter i Indien hafva Smultron-smak: J. L. Niecamp Hist. de la Mission Dan. dans les Ind. or. T. 1. p. 47. Plantain, säger Harcourt, är en rätt god frukt, och liknar i smak ett gammalt Pippings-äple: Purchas l. c. T. 4. p. 1275. Banane är helt angenäm, säger Nicolson, och kommer i smaken nog nära intil stekt Renette: Essai sur l’hist. nat. de. S. Domingue p. 160. och Herbert yttrar sig om Bananas i Malabar, at den smälter i munnen och har en rätt excellent smak, som öfvergår Bonchretiens och Windsorska äplen: l. c. p. 461.
