Den här sidan har korrekturlästs
156
¤ ) ° ( ¤
Hawkesworth berättar, at dess syra är kanske den ljufligaste som kan finnas (*).[1]
Ibland de frukter, i hvilka sötma och syrlighet äro uti den lyckeligaste förening, tillvällar sig Ananas (Bromelia Ananas L.), särdeles den yppersta sorten, som man kallar Renette-Ananas, ett utmärkt heders-rum (**),[2] hälst också
ten
- ↑ (*) L. c. p. 258. Han anförer utan tvifvel detta efter den uplysning han hämtat ur Hr. Jos. Banks’s anteckningar.
- ↑ (**) Ananas är, som man vet, en guldgul frukt, ungefär af en knytnäfves storlek, melon-lik, men rundare, beklädd med breda veka fjäll i likhet med en tallkotte, utvisande, då den blifvit skuren i tu, ett saftfult kött, med fina fibrer, som utskjuta i strålar från centrum til peripherien, i likhet med en målad Sol: Rumphius l. c. T. 5. p. 227. Scribenterne omtala 3:ne synnerligen utmärkta sorter af denna frukt, nemligen Renette-Ananas, Såckertopps-Ananas och den stora hvita, af hvilka den första förklaras för den yppersta, både til smak och lukt; se Davies l. c. p. 59. Du Tertre l. c. p. 129. och Nicolson l. c. p. 148. Det är samma sort som Ligon kallar Drottnings-Ananas: l. c. p. 83. och Oviedo Jaiama: Chauveton l. c. p. 359. Man bör gerna tro, at de som i hög grad berömt Ananas, hafva egenteligen ment denna utsökta sort dermed. Imedlertid måtte ofta en och samma sort kunna vara sig sjelf olik, då en del orters climat tyckas vara tjenligare än andra, at bringa frukten til högsta fullkomlighet. Ulloa försäkrar, at Ananas vid Porto-belo öfverträffar all annan, både til storlek, smak och lukt: l. c. p. 97. Navarette påstår, at den är oförlikneligen bättre i Manilla än i Nya Spanien: l. c. p. 35. Den samma är ej när så god i Gvinea, säger Barbot l. c. p. 199. som på Caraibiska öarne, särdeles Dominica. På Malabar-kusten och flera ställen i Indien är den excellent, men har på
