Sida:Tal om Läckerheter-1.djvu/182

172

¤ ) ° ( ¤

de Europeiska, snart åter alla frukter i gemen (*).^[1] Den plägar årligen, just som den mognat, sändas med courierer från de

vin-

↑ (*) Af dem som skrifvit om märkvärdigheterna i China, lära ej många vara, som icke med beröm ihogkomma denna Litchi. Chineserne sätta mycket värde på den frukten: Du Halde l. c. T. 1. p. 20. och Dentrecolles hörde de Européer i China, som hade kommit at smaka den, omtala den samma med admiration: Lettr. édif. & cur. T. 24. p. 369. Men denne anmärker, i stöd af en Chinesisk Scribents observation, at man måste, för at kunna få känna denna frukt i dess fullkomlighet, vara på stället där den växer, och äta den just då den ärnådt sin rätta mognad, emedan den på första och andra dagen derefter försämras i godheten, ja ock ändras i färgen: l. c. p. 372. hvaremot den samma fullmogen är excellent både til smak och utseende: Richard l. c. p. 62. Den är ganska delicat och förträffelig, säga Gem. Carreri l. c. p. 365. Dampier l. c. T. 3. p. 26. Nieuhoff l. c. och Baron hos Church. l. c. T. 6. p. 124. Dess kött är tendert och saftfullt, af utvald smak: Du Halde l. c. ja ganska ljufligt: Martinius l. c. Navarette tyckte ljufligheten i både smak och lukt vara admirable: l. c. Den är helt oskyldig, säger Du Halde, och så retande, at man ej kan låta bli at äta den: l. c. T. 1. p. 167. Efter Martinii utsago äter man den med sådant nöje, at man tycker sig ej kunna bli mätt deraf: l. c. Äfvenså vittnar G. Da Cruz, at för dess synnerliga läckerhets skull ingen tycker sig få nog deraf, utan man åstundar immerfort mera, ehuru mycket man äter: Purchas l. c. T. 3. p. 178. ty, efter Navarettes intygande, sedan man ätit sig mätt deraf, och dricker litet vatten derpå, är man strax färdig at äta ännu mera: l. c. Laureati värderade ingen frukt i China så högt som Litchi och Mangle, hvilken senare han dock måtte tyckt om blott för luktens skull, som förekom honom högst ljuflig, och ej för smaken, den han beskrifver såsom ogement sur: Lettre. édif. T. 29. p. 28. Navarette l.

[172-1-1] (*) Af dem som skrifvit om märkvärdigheterna i China, lära ej många vara, som icke med beröm ihogkomma denna Litchi. Chineserne sätta mycket värde på den frukten: Du Halde l. c. T. 1. p. 20. och Dentrecolles hörde de Européer i China, som hade kommit at smaka den, omtala den samma med admiration: Lettr. édif. & cur. T. 24. p. 369. Men denne anmärker, i stöd af en Chinesisk Scribents observation, at man måste, för at kunna få känna denna frukt i dess fullkomlighet, vara på stället där den växer, och äta den just då den ärnådt sin rätta mognad, emedan den på första och andra dagen derefter försämras i godheten, ja ock ändras i färgen: l. c. p. 372. hvaremot den samma fullmogen är excellent både til smak och utseende: Richard l. c. p. 62. Den är ganska delicat och förträffelig, säga Gem. Carreri l. c. p. 365. Dampier l. c. T. 3. p. 26. Nieuhoff l. c. och Baron hos Church. l. c. T. 6. p. 124. Dess kött är tendert och saftfullt, af utvald smak: Du Halde l. c. ja ganska ljufligt: Martinius l. c. Navarette tyckte ljufligheten i både smak och lukt vara admirable: l. c. Den är helt oskyldig, säger Du Halde, och så retande, at man ej kan låta bli at äta den: l. c. T. 1. p. 167. Efter Martinii utsago äter man den med sådant nöje, at man tycker sig ej kunna bli mätt deraf: l. c. Äfvenså vittnar G. Da Cruz, at för dess synnerliga läckerhets skull ingen tycker sig få nog deraf, utan man åstundar immerfort mera, ehuru mycket man äter: Purchas l. c. T. 3. p. 178. ty, efter Navarettes intygande, sedan man ätit sig mätt deraf, och dricker litet vatten derpå, är man strax färdig at äta ännu mera: l. c. Laureati värderade ingen frukt i China så högt som Litchi och Mangle, hvilken senare han dock måtte tyckt om blott för luktens skull, som förekom honom högst ljuflig, och ej för smaken, den han beskrifver såsom ogement sur: Lettre. édif. T. 29. p. 28. Navarette l.

[1]