Sida:Tal om Läckerheter-1.djvu/262

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
252
¤ ) ° ( ¤

retande, men dock nog behageliga för at förnöja

män-

    Figures of the most beautiful, useful and uncommon plants &c. Tab. 288. hvilken han säger i storlek, skapnad och färg komma närmast til den nämnda Chili-sorten, mycket oviss hvarifrån den kommit, antingen från Louisiana, Virginien eller Surinam: p. 192. fast han dock i Gardeners Dictionary tror Louisiana vara dess rätta hemort. Han yttrar sig intet om dess smak och lukt, hvarföre man ej kan säga, med hvad rätt du Chesne anse denna sort för en och samma med de så kallade Ananas-Smultron: l. c. p. 190. hvilka dock Duhamel tab. 6. afritar en god del mindre än denna Millers finnes, och beskrifver såsom saftrika och ganska angenäma til smak och lukt, båda stödande på Ananas: l. c. p. 246. En märkelig hvit sort omtalas af Parkinson l. c. p. 528. under namn af Bohemia Strawberry, hvilken han säger vara den vackraste af alla Smultron-sorter, äfvensom ock den största, särdeles som han funnit en del bär hafva gått nära 5 tum i omkretsen. Flere Scribenter hafva efter honom omrört denna sort under samma namn, likasom den skulle kommit ifrån Böhmen, men Worlidge, vid det han skall namngifva den största Smultron-sort, ärindrar sig namnet galet och kallar den samma Pålsk, såsom skulle den härleda sig från Pålen: l. c. p. 323. Alt ihop utan tvifvel orätt, ty efter alt utseende har Parkinson velat skrifva Bahama i stället för Bohemia, så at man altså får tro denna sort vara kommen til England ifrån någon af Bahama öarne i America. Vi finne ju ingen Scribent ifrån Böhmiska tracterna hafva omrört några sådana där växta Smultron, då vi deremot se, huru Salmon håller denna sort för en och samma med en sort från Virginien, som då mycket admirerades i England, och som han sjelf hade träffat uti trägårdarne i Carolina af förunderlig storlek framför alla han sett uti England: l. c. p. 1113. Han beskrifver den samma öfvermåttan vacker och köttig samt af admirabel smak: l. c. Hartlib lärer mena denna sort med den stora Virginiska, som han vid år 1650 styrker sina landsmän