något mer om detta Tal; det är ock onödigt, emedan hvar och en, som det hört eller får läsa, sjelfmant lärer finna, hvad arbete det Eder kostat, på et aldeles obanadt fält, samt huru nöjsamt, ja! äfven nyttigt det är, at veta, hvad allahanda Folkslag hälst nyttja til sin föda och anse för kräseligt. Det intygar om Skaparens gifmildhet på alt, som icke allenast tjänar til människors behof, utan ock kan förnöja deras smak. Det visar, huru mycket äfven hos oss finnes, som vi förakte, men som bekommer och smakar andra folkslag väl, och vi följakteligen äfven, åtminstone i nödfall, kunde nyttja.
Det förträffeliga Tal, som K. Academiens förste Præses uti förra Perioden höll, lade första grunden til K. Acadmiens anseende; det första uti andra Perioden tyckes förebåda ytterligare tilväxt.
Kongl. Academien kan, för denna och andra trofasta tjenster, aldrig nog tacka Eder.
