såsom hvar och en vet, är dock nu för tiden
anmärker de Vin-sorter där vankade, och äfven omrörer beskaffenheten af mycken mat och dryck, särdeles Öl, man bekom på Herre- och Prästgårdarna hela Riket ned-åt: se dess Ægyptiaca servitus p. 610. seq. Vid den tiden hade dock Bränvin redan börjat blifva något gängse, så at man tog til at inskaffa det utifrån, förmodeligen för at hafva det för lindrigare köp, än det lärer fåtts för på Apotheket; ty uti 1591 års Tull-Taxa, inryckt i v. Stiernmans Saml. af Commerce- Politie- och Oecon. Förordn. I. Del. p. 373. anföres det för första gången, som en utländsk vara, för hvilken tull skulle ärläggas, och efter detta år-tal nämnes det länge uti alla Tull-Ordningar och Accis-Mandater ibland de främmande drycker. Men jag föreställer mig ändock, at åtgången af denna Vara måtte varit nog obetydlig, så länge man egenteligen nyttjade densamma i medicinsk afsigt, och aldrig at öfverlasta sig med; ty jag finner af ofvannämnde Swerigis Riikes Opbördh &c. fol. 94. at då Svenska Kronan måste det året bestå något Bränvin til sina Garnisoner uti de af Ryssland intagna Fästningar, besteg sig hela åtgången deraf allenast till 312 stop för hela året. Om nu det Bränvin, som utifrån hitkom, hämtades utur någon af hamnarne vid Västerhafvet, som nog likligt kan vara, så må man ock tro, at det måtte varit gjordt af Drufvor eller ock af rent Vin, så vida det ej är troligt, at man på de orter brukat at bränna Bränvin af Säd. Man finner hos R. Hakluyt i dess Principal Navigations, voyages, traffiques and discoveries of the English Nation, T. 2, part. 2. p. 45. huru Danziger fartyg redan på 1570-talet brukade at fara til Bordeaux efter Bränvin, samt huru Engelske Sjö-Capit. W. Towrson år 1577, under brinnande krig imellan England och Frankrike, fråntog 2:ne sådana fartyg vid pass 3 oxhöfd Bränvin, som de för Franska Köpmäns räkning hade där i Bordeaux inlastat, för at föra til Östersjön: man behöfver ej fråga, hvad slags Bränvin detta kan ha varit. Annars ser jag uti
