mycken svårighet man har at vänja sig dervid,
1500-talet. Väl blir man varse, at Capit. Pinteado, på Engelsmännernas första resa til Gvinea 1553, hade med sig cold stilled water, som otvifvelaktigt var Bränvin; men han hade det blott såsom hälso-medel för egen person, och torde väl ingen annan blifvit deraf delaktig, om hans lås hade fått blifva orubbade af den obändige Capit. Windham: se Hakluyt l. c. p. 13. At J. Horsey 1586 fick af Ryska Zaren, ibland annat, 40 kannor Bränvin til rese-förråd imellan Archangel och London, Hakl. l. c. T. 1. p. 470. bevisar blott denna Zars godhet för honom, och icke at manskapet njutit deraf del. Jag ser deremot, at Capit. Davis, på dess första sjö-resa til Nordväst-passagens upsökande 1585, hade intet Bränvin med sig, så vida det saknas uti upsatsen på alla dess medhafde våt- och torr-varor: Hakl. l. c. T. 3. p. 101. äfvensom jag af ett annat ställe l. c. T. 1. p. 593. finner, at intet Bränvin blifvit brukadt i den stora Spanska Sjö-utrustningen 1588, efter det icke nämnes vid de våt-varors upräknande, som då bestodos. Holländarne tyckas ännu vid år 1596 varit det förutan, ej allenast på deras första Ost-Indiska resa, hvilket framlyser ur det ofvannämnde omdömet om Sumatra Arrak samt jämförelsen imellan den och Frankfurtska Bränvinet, utan ock på deras första resor i Norden; ty man kan tydeligen se af beskrifningen på den tredje deras Nordiska resa 1596, under hvilken de nödgades blifva vinterliggare på öen Nova Zemlja i ishafvet, at intet Bränvin var at tilgå i deras nöd, då det starka Xeres-vinet, som de skulle haft at värma sig med i den bistra kölden, hade frusit til is: se förrbem:te Recueil des voyages &c. T. 1. p. 92. Men just vid den tiden lärer man dock i Holland börjat at förse sina skepp med denna vara, ty man finner, at Jan Cornelissen Ryp året derpå eller 1597 hade Bränvin bland sitt rese-förråd til Kola i Ryska Lappmarken, hvarmed han ock där var i stånd at fägna sina olyckliga Landsmän, som då hunnit dit, sedan de hade förmått rädda sig ifrån
