Sida:Tal om Läckerheter-1.djvu/95

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

ypperliga Melon-sorterna i Italien för den utvaldaste läckerhet han någonsin, känt, innan han

F 3

    kommit at få i England, Frankrike, Italien och Turkiet: l. c. p. 67. På sistnämnde stället hade väl äfven de kosteligaste sorter kunnat falla honom något obehageliga, ifall han fått dem öfvermogna, hvilket ock måtte hafva hänt, så vida sant är hvad Thevenot säger, at man i Österländerna gerna låter Melonerna bli för mogna, så at de skulle kunna ätas med sked: se dess ferner Verfolg der Morgenländ. Reise p. 76. Turkiska Meloner hafva annars åtskillige synnerligen tyckt om i Italien, fastän Pilati ej tyckte dem kunna jämföras med de förträffeliga som vankade i Lombardiet: Voyag. en differens pays de l’Europe T. 2. p. 199. Åtminstone berömmer Otter dem i Diarbekir för excellenta, änskönt de där med ingen annan åtgärd frambringas, än at man blott nedsätter kärnarne, blandade med dufvo-träck, i stranden af floden, sedan vattnet utfallit: l. c. T. 2. p. 274. Men at komma tilbaka til Archipelagen och ditgränsande tracter, så tyckes som lärer där något hvarjestäds vanka ypperliga Meloner, nemligen där man varit omtänkt at förskaffa sig utvalda sorter. De aldrabästa menar Tournefort skola finnas på öen Milo: l. c. p. 188. och på Cypern förekomma både ansenligen stora och delicata af kostelig sort: F. F. v. Troilo Oriental. Reise-beschr. p. 38. I Athén äro de oförlikneliga: Chandler Reisen in Griechenland p. 180. På Maltha mente Du Mont finnas de bästa i verlden: Nouv. voy. du Levant. p. 150. ty de voro såckersöta och smälte i munnen: se dess Voy. en France, en Italie &c. T. 2. p. 35. Ehuru goda Meloner De la Lande ätit i Languedoc, så fann han dock ypperligare i Bologna, hvarest man brukar at dertil äta en sort korf kallad Bologna-Mortadeller: Voy. d’un François en Ital. T. 2. p. 112. Men i Rom sätter man mera värde på de som odlas i Perugia af en utmärkt sort, än på alla andra i Italien: J. G. Keysslers neueste Reise durch Deutschl., Böhm. &c. T. 1. p. 466. Pilati råkade ej at få smaka några