Den här sidan har korrekturlästs
112
¤ ) ° ( ¤
säger Rudbeck vara så läcker fogel at äta, som någon kan vara (*).[1] Papegojorna i Brasilien berömmas äfven såsom mycket goda at äta,
men
- ↑ (*) Plinius skrifver, at ingen fogel i läckerhet kan jämföras med Göken, särdeles då han är ung och än ej lärt at flyga: Olina. Merklein åberopar flera Auctorer, som intyga Gök-köttets förträfflighet. Han blir om hösten fet och liksom gödd: Klein. Ja liksom med späck öfverklädd: Danzig Gesellsch. Vid Barthelsmässan är han derföre väl värd et skott: Unterr. v. Vögeln. v. Rohr; likväl äter man sällan Göken i Frankrike. Men de, som försökt detta kött, hafva funnit det af utvald godhet, särdeles den flygfärdige Gökungens: Nobleville. Italienaren äter Göken med begärlighet: Brookes. Men Tysken tros afhålla sig derifrån af et slags vidskepelse: Nobleville. Men Zuckert intygar, at Göken ätes äfven af några i Tyskland, då han är ung, och skal han då vara mycket välsmakande. Uti England ätes ej Göken: Brookes, ej heller i Sverige, ehuru den har så många af de gamles, såsom Aristotelis, Olai Magni, med fleres, samt än flera af de nyares, såsom Bruyerins, Halles och andres förmånligaste förord. Latham i synnerhet håller honom jämgod med Ängsnärpan (Rallus Crex). Göken i Cayenne räknas för en af de läckraste foglar man känner, han är fet och mör: Des Marchais. Göken i Carolina har et sött och godt kött, och ätes mycket där i landet: Brickell. Cuculus Cristatus är, efter Commersons utsago, god at äta. Detta gäller förmodligen om än flera af detta Insect-ätande slägtes många arter.
äro de bättre än Skogs-dufvorna och mera saftige, så at de just blifva en läckerhet: Fermin. På Gallopagos Öarne finnas de goda och gemenligen feta: Dampier. Vid Campeche-viken äro tre arter, alle goda at äta: Dampier.
