moderlifvet, och fann då des kött mycket tendrare och bättre än något Kalf-kött, så at han
man behagar börja denna kädja af Hund-köttets Köks-historia i Asien, så berättar De L’Isle, at Czeermisserne i Siberien, äta det vanligt. När jagten slår felt för Tungusaren, så slagtar han en Hund: Georgii. Kalmyckerne skola, enligt Russ. Saml. hålla en slagtad jagthund, ja äfven en sot-död Hund, för en af de läckraste maträtter, som ej en gång försmås af de förnämste. Men både Pallas och Georgii intyga, at Kalmyckerne aldeles icke äta Hundar. Detta torde förenas dermed, at desse sistnämnde Auctorer mena de vestra Kalmycker. Kamtschadalerne äta ej gerna Hundar: Georgii. Men Chinesaren vet i synnerhet sätta värde på denna föda. Hundar ätas allmänt i China: Moquet, De la Loubere, Du Halde, De la Porte, Purchas. Hund-kött finnes til salu på alla torg i China. Lettr. edif. Boicoof, Pallas, Le Gentil. Man äter där heldre Hundar än svin och annat villebråd. Rec. d. Voy. Holl. De göda och slagta dem, såsom Européer förfara med får: Houttuyn. Man försmår ej en gång sjelfdöda Hundar: Du Halde. De göra sig til och med läckra mål af Hundar: Herbert. Hålla dem för de bästa at äta näst åsnor: Churchill. Man för dem til slagtare-husen skållade, kokta, rå, stekta, samt äfven lefvande, inneslutne i burar: Purchas. Isbrand Ides, som i Peking sedt Hundar flås för at ätas, berättar, at man där anser köttet för mycket upfriskande och sundt, särdeles om sommaren. Voy. au Nord. Brandt såg också i Peking en fet hund flås utan för en Mandarins hus, som skulle tjena denne Herre til mat. Äfven utom sit fädernesland äta Chineserne Hundar, såsom i Batavia: Kraak. Walentyn berättar, at de där anrätta Hunden med grönsaker och många krydder, då de finna honom läcker. I Tonquin ätas äfvenledes Hundar: Turpin, Bruz La Martin, Richard. Man säljer dem på öpna torgen och
