Af träd-safter lärer näppeligen någon sort
förekommer den under namnet Ouycou, och blir där så god som det bästa dricka, när den rätt göres: Du Tertre. På Martinique gör man en componerad Ouycou af Cassavi-kakor (d. ä. stekta eller på järnhäll bakade kakor af roten), Batatas skuren i stycken, grof Sockersirup eller sönderkrossade Sockerrör, samt krossade mogna Bananer, hvilket alt ställes at gäsa några dagar. Man får då en rödaktig saft, som läskar och lätt rusar: Labat. Men på Barbados tuggas Manjoc och drycken kallas Perino: Sloane. Aublet omtalar fyra slags Cassavi dryck. Indianerne på Öarne däromkring, hafva ock upfunnit en dryck som göres af Batater med riktig gäsning. Den blir nog god, men icke sund. Den kallas Maby: Ligon. På detta ställe vil ock utgifvaren nämna några ord om den bekanta Söderhafs-öboernas Ava-dryck. Denna dryck tilredes så, at man tuggar roten af Ava-busken som är en art peppar; tuggorne spottas i en skål; man påslår vatten, frånsilar rotens tanor och dricker extractet utur små koppar gjorde af löf, som ej nyttjas mer än en gång. Cook försökte den och fann den insipide, med en stickande smak. Denna är Noblessens favorit-dryck på de flästa öar i denna Ocean, och man finner, at den bereddes på samma sätt uti Le Maires, Spilbergens och flere äldre Sjöfarandes tid. Uti Cooks sista Resa anmärkes, at Ava-drycken gjordt stort framsteg på Samfunds-öarne inom tio år; och såsom den enerverar människo-kroppen samt påskyndar en art spetälsklik skabb, så kunde Cook, efter några få års frånvaro, knapt känna igen några af sina förtrognaste vänner, dem han lemnat feta och frodiga, men återfann utmärglade och fjälliga öfver hela kroppen. På Vänlige öarne är detta hof-folkets vanliga frukost, som omgifver Fursten. Men man utspäder drycken mer, och röner mindre verkan af des skadlighet. På Sandvichs-öarne nyttjar man Ava-drycken til
