under namn af Svagöl eller Svagdricka; men i ganska lång tid hämtade vi vårt Öl ifrån
at härleda sig från de kloke Egyptier. Bryggningssättet lärer varit enahanda fordom och nu. Malt omtalas på flera ställen i Sagorna, de gamla Hushållerskor hade gäst eller drägg at tillägga. Odin spottade i karet i stället för gäst och skaffade et kosteligt Öl: Björn Sagoflock. VII. 2. Man tillade omsider Pors at förvara drycken emot syrans öfverhandtagande. Porsen hade äfven i långt sednare tider rum för Humla vid ölbrygd, såsom et Succedaneum fast den angrep hufvudet, äfven som man än på Barbados brygger dricka med Aloë. Pors och Vild-humle var därföre i L. L. B. B. c. 49. och Sudm. L. B. B. fl. 26 högt fridlyst, emedan Humle-gårdar icke kommo i bruk förrän deras anläggning påböds i Wexio Stadgan 1414. §. 5. huru man emot slutet af 16 Seculo proportionerade Ölbrygden i Sverige, får man se uti Ordinantzien om helle åhret och uthi månader opå fortäringh Bryggningh Baakningh Slachterijdh och Vtforingh 21. Steltt på Nyköppings Slott åhr 1583. Där uptages flera sorter Öl, nemligen: Här-öll, Fougte-öll, Suenne-öll, Embitzöll, och Spiss-öll; des utom, efter annat bryggningssätt, Pryssingh, Täffelbijr, Körlingh och Koffuent. Til en tunna Herre-öl tages 6 fjerd. Malt och 4 mark. Humle; til 1 t:a Fogde-öl 5 eller 412 fjerd. Malt och 3 mark. prysk eller 4 mark. finsk Humle; til 1 tunna Svenne-öl 4 fjerd. Malt och 2 à 3 mark. Humle, til 1 t:a Spis-öl 2 fjerd. Malt och 112 mark Humle. Til bryggningen på Pryssing togs på en gång 40 tunnor Malt, och fick man då 18 tunnor Pryssing, 12 t:r Tafelbier, 10 t:r Rörling, och 4 tunnor Kofvent. Herre-öl fick ej af Fogdarne uptagas i räkenskaperne, utan när det kunde visas hafva gått til Öfverhetens eget behof. För öfrigt kan Utgifvaren icke mera i denna del, än efter Alphabetisk ordning meddela några anmärkningar om de fordom, mer än nu, ryktbare Ölsorter: 1. Aile, et Engelskt Öl, utan humle, men med andra krydder, fanns af Lemery bäst. Det sticker i
