Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/272

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
264
¤ ) ° ( ¤

utrikes orter, särdeles Tyskland, emedan vi ej viste rätta bryggningssättet, hvilket ock nog


    näsan såsom Senap och upväller såsom Champagne-vin. 2. Barthiskt-öl, fördes fordom til Stockholm: Apelblad. Christian Pedersen 1531. omtalar Baarsber, såsom en utländsk dryck i Dannemark. 3. Breyhan, gör snarare Vattusot än annat Öl; brygges af hvete, korn och malt sammanblandade; är et sött och godt dricka, som mycket brukas i Neder Saxen: v. Rohr. 4. Breslauer-öl, upräknas bland de ryktbare af Berkenmejer. 5. Brunsvigs Mumma, är tjenlig i matthet och för syra; kan föras öfver Linien, men skadar nerverne; kallas af Bruckman Potus delicatissimus. Epist. 52. samt Svavissimus, ja Nectareus. Liknar Eimbecks-ölet, men är något tjockare. Däraf voro flere sorter. Den rätta kallades Schiffmumma. Tollins säger den vara det bästa Öl han druckit. Bestods i Gustaf I:s tid, deras kärligheter til frukost. 6. Danskt-öl, var Kong Hanses mästa dryck: A. Hvitfeldt. 7. Danziger-öl, ansågs af Platocomus för drotningen af alt Öl. Torde menas Pryssing. 8. Delfter-öl är än i tämligt rop och exporteras: Volkman. 9. Derby-öl. Kändt. 10. Embst-öl, taxeras i Danmark 1524 til 10 penninge potten. På Magdalena Krogenos bröllop 1500, åtgingo 2 fat Embskt Öl. 11. Engelskt-Öl, dracks af Tyska Jesuiterne i Carthagena i America, och föll dem ganska angenämt. De gofvo det företrädet för Spanskt vin: Bajer. Des värde består äfven däruti, at det håller sig länge: Volkman. 12. Fablu-ölet, bästa i Sverige. 13. Flanderns-öl, var så tjockt, at man nödgades dricka om, för at nedskölja det, som fastnat i halsen: Barclajus. (En god prætext). 14. Garlitz, et tyskt Öl stoppar nog mycket. 15. Gozzlar-öl, är så märkeligt, at 300 Bryggare i staden föda sig med des bryggning. Det kallas ock Veisbier, samt brygges af hvete: Apelblad. Berömes mycket af Bruckman. Epist. 38. 16. Hamburger-öl, på Magdalena Krogenos bröllop 1500, druckos 2 tunnor däraf. 17. Helsingborgs-öl, var 1702 bättre