få hos oss ännu utöfva, och ty värr icke heller veta, ehuruväl det i åtskilliga hus
än Seelands. Rel. d’un Voy. en Danmarc. p. 68. 18. Joppenbier, et Dantziger-öl kallas af Busbeq præstantissima Cerevisia. (forte. Doppelbier). 19. Knisenach, et Tyskt Öl, gifver snart rus; från Gustrow: Berkenmejer. 20. Kofent, et slags Svagdricka, fast icke Spisöl, utan hvad vi kalle Dubbelöls-svagöl. 21. Lura, Finsk, förtjenar ej namn af öl; är tjock nästan mjölfärgad, osund och mäst aflagd i Finland, men brukas i Ryssland. 22. Lybskt-öl, fördes från Lybeck. 23. Mollet, Hollendsk-öl gifver mera skum, men är ej så smakeligt som vårt. Af Holländske Öl är Alkmaars-ölet det bästa näst Roterdams: Volkman. Dordrechter-öl skickas ända til Ostindien: Blainville. 24. Mungat, en ölsort, som 1444. brygdes i Bergen, då Mjöd, Tysk-öl och Kärsedrank räknades för utländska drycker. Se K. Christophers. Privil. för Bergen stad. Namnet tilhörde annars flere behagelige ölsorter. (quasi Mungodt, eller godt för munnen). 25. Nottinghams-öl, fordom bekant. 26. Odenseeölet, är förträffligt, liknar Darby och Nottingshams-öl, men något blekare, hålles för det bästa i Dannemark. Rel. d’un Voy. en Danmarc. s. 68. 27. Pasanelle, et förloradt ölslag var fordom i så stort rop, at det, i K. Christophers Stadslag, Köpm. B. c. 29. värderades til 4 öre stopet, eller dubbelt mot Lybskt och Wisby-öl. 28. Posoniensis Cerevisia duplicata, brunt mustigt och rätt delicat i Bruckmans smak. 29. Porter, Engelska ölet, är starkt, håller sig länge, värderas än hos oss, och brygges rätt godt i Stockholm. 30. Pryssing, eller Dantziger-öl är mägtigt. Kom ock från Köningsberg: Sommelius. På Krogenos Dotters bröllop vid 1500 i Skåne, åtgingo 3 fat Pryssing. I Kong Johans hof dracks år 1582, endast et fat Pryssing. 31. Rostocker-öl, taxerades 1524. i Danmark til 6 penninge potten. Nyttjades vid år 1500 på bröllopen i Danmark, men icke vin. 32. Sundisk-öl, taxerades 1524 i Danmark til 5 penninge potten. Räknas 1531 bland utländska drycker i
