uppe vid Hudsons Bay decocten af
sig vid denna dryck, kunna sedan ej gerna umbära den samma. De tro sig mista styrkan, ja förkorta sina dagar, om de aflägga en så kraftig dryck. Då den brukas omåttligt, gifver den rus. Man gifver sig heldre til slaf, än man sätter sig i förlägenhet af Paraguay-The: Churchill. VI. p. 15. Sloane säger, at Indianerne dricka denna Infusion 2 à 3 gånger om dagen, och tro sig annars icke kunna lefva. I Chili är detta The vanlig undfägnad vid alla visiter. Man slår kokhett vatten på bladen i en stor skål. Vatnet blir strax brunt och bladen upflyta, därföre suger man drycken genom et silfver-rör: Bachelier. Frezier skrifver, at om man icke skyndar sig, så blir vatnet bläcksvart, han älskade detta The högre än det Chinesiska; det luktar väl. Nyttjas ymnigt af de fattigaste. Cassine-drycken, är ock en art The-vatten, på bladen af Ilex Cassine, L. som mycket värderas i America. Floridanerne tillåto ingen annan nyttja denna dryck än de, som aflagt tapperhets prof i krig. Anföraren drack först, och sedan bussarne. Den drickes het, och drifver strax i svett, men förtager sedan hunger och törst för et dygn: R. Laudonniere. Den kallas i Carolina Yaupan och brukas så väl af de infödda som af nybyggarne: Brickell. p. 39. Catesby säger, at Cassine är Prinos Glaber L. Floridanerne rosta löfven i en potta, hvaraf de sedan göra en stark decoct, den de dricka för hälsan, ymnigt och ofta, utan socker eller någon tilsats. De kasta up esomoftast det de druckit, men dricka immerfort mer flera qvarteren. Hvarje vår anställes en högtidelig drickning för hela granskapet, då Höfdingen dricker först, hvarefter hvarfvet går in til qvinnor och barn. De tro drycken vara magstärkande och at den gifver mod i krig. Busken kallas i Södra Caorliina Cassena, men, i det Norra, Yapau. Löfven likna Paraguai Theet så at Catesby tror det vara samma växt. Rochefort säger, at Apalachiterne i Florida ej allmänt bruka Cassine dryck, utan
