Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/283

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
275
¤ ) ° ( ¤

Wizzekapukka (*),[1] men i medlersta America brukas Chocolade flera gånger om dagen, och det äfven i sjelfva kyrkorna under gudstjensten. Samma dryck är ock mycket i bruk i Spanien, likasom äfven Limonade. De Kirgisiske och flere Tartariske nationer undfägna med Kumile eller sur Sto-mjölk, eller ock med Bränvin brändt af Sto-mjölk (**).[2] De Armeniska

tim-
S 2

    hålla den för en mysterieux och medicinal dryck. p. 399. Den är starkt urindrifvande och gör en darrning, som dock snart går öfver. En annan Auctor tillägger, at löfven brännas såsom Caffé, och at infusionen drickes af krigsmännerne med många ceremonier. För öfrigt vågar Utgifvaren icke afgöra, om Paraguay och Cassine drycken äro af et och samma slag; ej heller om til den sednare nyttjas Ilex Cassine, eller Prinos Glaber, hvilken sednare tanka får en ny styrka af J. R. Forsters bifall.

  1. (*) De vid Hudsons Bay pläga dricka infusion af denna ört efter kräkning:Brickell.Carol. I. 140.
  2. (**) Kumyss, är en dryck, distillerad af sur Sto-mjölk. Den gifver rus. Pallas, som därmed blifvit undfägnad hos Kalmucker och Kirgiser, intygar, at då den tillagas i rena käril, har den ingen osmak, utan liknar til lukten mjölk, som länge blifvit syrad med Cremor tartari. Den Kumiss, som göres af Ko-mjölk, är däremot osmaklig: Pallas. Schaizer omtalar denne drycks bruk hos Ajuckiniska Kalmyckerne, med tillägning, at de kalla den Arki. Men den rätta Arki är en andra gången distillerad Kumiss. Phil. Trans. Rubruquis fann den nog god til smaken. Den lemnade en mandelsmak på tungan. Det klara, som flyter åfvanpå, fann han särdeles angenämt. Lepechin säger, at man därtil äfven tager KoFåroch Sto-mjölk blandad: Russ. R. I. 135. Både Barabinskiske Tatarer och Tunguser älska detta mjölkbränvin: Voy. au Nord. Äfven i