BIHANG.
Såsom rummet uti sjelfva Talet icke medgaf at införa följande Samlingar, rörande en del Amphibier och Fiskar; ej heller sjelfva texten var så författad, at en så stor myckenhet artiklar kunde beqvämligen därunder upställas, så har man velat sammanbringa detta Bihang uti et oafbrutet stycke, samt til desto mera redighets vinnande inrätta det efter Linneanska Lärosättet. De Numrer, som stå före de så kallade Triviale namnen, utmärka Artens Numer uti Systemet, efter 12 Editionen.
AMPHIBIA NANTIA.
Petromyxon 1. Marinus, räknas i England för en stor läckerhet, och ätes ännu på Konungens bord, ehuru Henric I, förlorade lifvet genom denna rätt, i det han åt för stor portion däraf: Pennant. Charleton skrifver, at Englands Magnater hålla denna för en stor läckerhet. I Österrike är den mycket värderad, såsom mindre fet, men i köttet fastare än Ål: Crantz. I floden Tajo, vid Lissabon, fås ogement store Lampreter, som gå til 3 à 4 marker stycket, då de annorstädes ej väga mer än 4 à 6 lod: Zuchelli. p. 57. I N. England är den högt värderad: Josselyn. 2. Fluviatilis. Nejonöga, en fet och angenäm fisk: von Rohr; som af många kallas för läckerhet: Pontoppidan; kallas af Richter en Herremat, emedan köttet smakar såsom en Nöt-kärne. (hvilken liknelse!) De Nejonögon, som fås i floden Seavern i England, äro förträfflige om våren. Italienarne pläga lägga Nejonögon lefvande i Malvasier-vin, at dö, och göra sedan af dem en kräslighet: Children. Hist. de ssingularités Nat. d’Angleterre. 194. Fermin håller Nejonögon mera smakliga och mindre oljaktiga än Ål.
Raja, af detta ohyggliga slägtet, som ofta får namn af
