Rapphöns, är aldeles obestämdt, särdeles uti Södra America, och i det Norra, där åtskillige Tetraones äro kände, bortblandas ofta Cupido, Umbellos, m. fl. Man måste således blott åberopa de Resandes intyg i gemen, för hela slägtet. Rapphönsen i China äro torre och osmaklige: Frezier. På Cayenne äro de däremot ganska läckre: Des Marchais. Omkring Plata strömen äro de små, torre och nog osmaklige. Lettr. edifiantes. I Guiana äro de dubbelt så stora, som i Europa, feta och högt värderade: Bancroft. Tvärtom betygar Barrere at de just i Guiana äro af en slät smak, sege och torre. Cui fides? Monne detta skal häfvas med Bajons intyg, at de gamle Guiana Rapphöns äro hårde, magre och torre, men ungarne saftige och helt möre. På Cuba skal en art Rapphöns finnas, små som Turtur-dufvor, men mycket läckrare. Oviedo berättar sig aldrig ätit läckrare mat. Rapphönsen i Carolina äro smärre än de Irrländske, men gemenligen öfvermåttan fete och läckrare än Europas: Kocherthaler, Brickell. Virginiens Rapphöns äro också smärre än Europas; deras kött nog hvitt och bättre än de vanlige Rapphönsens. Phil. Trans. abridg. Catesby. (Obs. detta angår Tetr. Virgin. Linn.) Acadiens Rapphöns äro både större och smakligare än Europas, ja, i Dierevilles smak, oförliknelige, dock bortbyta Acadierne dem gerna för Skälspäck. I nya Yersey äro Rapphönsen små, men välsmakande: Kalm. Canada har tre arter Rapphöns, skrifver Schlözer. Deras kött är hvitt och tämeligen godt. På California finnes förträffliga Rapphöns. Lettr. edif. Voy au Nord. Denne Artikel kan ock medgifva några ord om Snö-ripan Tetr. Lagopus L. Des kött är svart, torrt, och går, enligt Sauri och Buffon, nära Hare-kött. I Norige hålles den för välsmakande: Hammer. Pontoppidan ställer den näst orren och hjerpen; helst då den blifvit skuten, at bloden fått afrinna. Sauri tillägger den en lindrig beskhet. Sibbald kallar henne smakelig och sund at äta. Crantz håller henne för ej den sämsta af välsmakande foglar; men då Zuckert
