Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/87

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
79
¤ ) ° ( ¤


    mycket, särdeles de unge, och Nobleville skrifver, at knapt någon Gästebuds måltid göres utan Rapphöns-stek. Fordom räknades desse foglar icke bland Rommerska Kejsarnes läckerheter. De kommo först til Italien under borgeliga kriget imellan Vitellius och Otto Plinius. I Österrike eftersökas de för de bästa borden, särdeles de, som äro unge och fete, och skola de ansenligt til smaken förbättras, om köttet får hänga något i luften: Crantz. Belius påstår, at de i Ungern, på bergstrakterne i Grefskapet Zolnock, blifva mycket bättre än annorstädes. Comm. Lit. Norimb. De utgöra Polackarnes synnerliga högtids-kost. Rzaczynski omtalar et Polskt bröllop, där 4000 Rapphöns förtärdes, och et annat i Grodno, där 3500 foglar af denna art blefvo upätne. (b) Tetrao rufus L. De röde Rapphönsen värderas i Frankrike mera än de grå: Lemery, och tvärtom, de grå mera än de röde, i England; men Coetlogon fann ingen synnerlig skilnad. De röde Rapphönsen äro i Spanien något torre. Voy. d’Espagne; men i Frankrike äro de vida bättre än de grå: Lister, Blainville. På Minorca är de röde Rapphönsens kött en läckerhet, så länge foglarne äta säd, men får sedan en obehaglig smak, då de äta bären af Lentiscus: Armstrong. Men af Timian blir den ganska läcker: Bruyerin. I Italien sätter denne fogels stek rätta värdet på sjelfva Fursteliga måltider: Aldrovandus. Om man dock skal, til denna eller til den föregående arten, föra de läckra Rapphöns, som De Bauer beprisar i Wallachiet, och Bachelier på Malta, är Utgifvaren obekant. Desse sistnämnde skola blifva fetare, än på någon annan ort i Europa. Resande i Africa berömma högeligen detta stora landets Rapphöns. På Guinea kusten äro de mycket välsmakande: Römer. Detta inskränker dock Bosman til en viss årstid. På Ön Goré äro de store som höns, och af utvald smak: Froger. Indiens Rapphöns äro åter torre, emot Europas: De la Flotte. I Bengalen äro de icke gode at äta: Luillier; och på bergen Houquang i China, äro de ganska magre. Lett. edif. hvilke arter Resande mena under de Americanske