Sida:Thora.djvu/48

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

V.


Följande söndag bröt solen långsamt fram genom molntäcket som låg lagradt öfver jorden. Dimmorna gledo undan, och nere i dalen höjde sig Söderåsen, badad i solljus. På förmiddagen kom Bruce in och bad hustrun följa sig. Ur hans grå ögon lyste en glimt som af förväntansfull glädje.

»Jag vill visa dig åsen,» sade han.

Thora och hennes man följdes åt ned genom bokdungarna. Där vände vägen rätt ut öfver de nedblötta åkrarna. Hela tiden gick Bruce vid sin hustrus sida, tyst och lycklig. Detta var det ögonblick, efter hvilket han längtat. Ändtligen skulle han få visa hustrun sin stolthet, sin lycka, sin dröm — hembygden. Som de gingo där fram, började han att tala.

»Far bodde här på Akerup,» sade han, »i hela sitt lif. Min farfar var den, som först kom