Sida:Thora.djvu/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

61

bref och minnena från hemmet. Från fönstret kunde hon se ut öfver liden, och ett stycke af trädgården kring huset med fruktträden och de gamla lindarna. Framför sig hade hon vildvinet, som på vintern risigt och torrt hängde ned öfver verandan, skramlande för vinden med sina torra kvistar.

Detta vildvin var det, som gjorde förmaket utanför kabinettet så mörkt. Detta förmak var ett stort rum med fönster och dörr, som gick ut till trädgården. Genom dörren kom man ut på verandan, och rundt kring denna klängde vildvinet. Bortom förmaket låg en långsträckt matsal med tungt ekbord och gamla skåp i snidad ek, minnen från släktens tyska ursprung. Från denna sal kom man ut i två rum, hvilka nu stodo stängda, men hvilka voro afsedda att en gång tjäna som barnkammare. Bruce hade visat hustrun dem första aftonen redan och lett. Alla andra rum i den stora byggnaden voro stängda, fyllda med möbler, redskap och gammalt skräp. Blott de oundgängligen nödvändiga rummen höllos öppna för begagnande. På vinden voro små kammare inredda för tjänstfolket.

I dessa rum växte hos Thora ångesten från den första aftonen, och hon förstod ej, hur sådana känslor kunde väckas af naturen själf,