I.
Granås är namnet på en gammal herrgård,
hvilken högt på en kulle inbäddad i löfträd reser
sitt mörka tak öfver Vättern längst nere i dess
sydöstra hörn. Byggnaden är mycket stor, så
stor, att den nästan verkar oformlig. Den är
uppförd af sten med tre våningar öfver
hvarandra, och då den öfversta länge stått obebodd,
hade byggnaden därigenom på den tid, då denna
berättelse spelar, fått ett dystert och skrämmande
utseende, som vore den upp under takåsen
beströdd med tomma, blinda ögonhålor, till hvilka
intet ljus kunde nå. Detta intryck förstärktes
ytterligare däraf, att fönstren mörknat af ålder,
och att glasrutorna därigenom kommo att skifta
i alla regnbågens färger, om man nu kan tänka
sig regnbågsfärger lysa i mörka gluggar som
dessa, där spindelväfvarna täcka de gamla glasen.
