emottagit »extra negotium» (l. 3 § 2 D. naut. caup. stab. 4. 9). Tillgrepp utaf någon bland »folket» från skepparen eller formannen. faller derför icke härunder, men väl under mom. 1. Efter afslutad transport är godset objekt för 20: 3 m. 3, så länge en skyldighet, jemlikt aftalet, föreligger för transportören att förvara detsamma. Der åter en sådan icke längre finnes, måste tillgreppet anses föröfvadt extra negotium (och således, ensambesittning förutsatt, bedömas såsom förskingring enligt 22: 11).
3). Handlingen. En korrekt tolkning kräfver, att 20: 3 m. 3 icke åberopas i andra fall, än der handlingen icke utgör stöld enligt. det allmänna tjufnadsreqvisitet, således endast då godset befunnit sig i inkulpatens ensambesittning. I fråga om gods, som t. ex. förvaras på fartygets däck. medan egaren är passagerare på fartyget, föreligger sambesittning, hvadan ett tillgrepp af »skepparen eller hans folk» i detta fall är vanlig tjufnad enligt 20: 1. Är åter godset instufvadt i lastrummet, kan det icke anses att egaren längre har besittning deraf, äfven om han medföljer som passagerare: i sådant fall bör 20: 3 m. 3 citeras. I båda fallen blir naturligen skepparens öppnande af sluten förvaringspersedel att bedöma enligt de vanliga reglerna. i 20: 5 och 20: 4, dervid frågan om åberopande af 20: 3 m. 3 afgöres enligt nyssnämnda regler. Har sålunda t. ex. forman öppnat förvaringspersedel, som han haft i sin ensambesittning och derur föröfvat tillgrepp, bör jemte 20: 4 m. 4 äfven 20: 3 m. 3 åberopas (för att motivera, att brottet, hvilket i sig sjelf skulle utgjort försnillning i komhination med 22: 10 m. 1. »anses såsom stöld»). Deremot föreligger tydligen icke någon som helst konkurrens emellan ifrågavarande båda lagrum.
4) Subjektspluralitet jfr. ofv. ad m. 1.
IV) till mom. 4.