Sida:Tids- och Krigs-Bilder.djvu/62

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

 46


H. K. H. Kronprinsen.




1.

Dig hel! Du nordens morgonstjerna,
Du unge örn, som hör oss till!
Dig helsa vi med glasen gerna,
Och helsa dig hvart hjerta vill;
Ty du är öppen såsom solen,
Och ljus att se uppå som den;
Dig hel, du drott på gyldne stolen,
Du hjeltars fröjd, du konstens vän!
 
Till Peters stad, till örnelanden,
Du sednast for på bölja blå;
Och Svea satt alltjemt på stranden
Och väntade dig åter då.
Du kom — och, ack! med kärlek sträckte
Hon mot din famn ren fjerran sig,
Och hennes kärlek nog dig räckte,
Fast armarne ej räckte dig.
 
Dock från den färden månget minne
Måhända leker kring dig nu;