Jag skall nu anföra de urkundsställen, som ge vid handen en sådan förändring inom visbysällskapet. I slutet af den redan citerade urkunden af 1229 (se ofvan s. 75, n. 1) finna vi, som vi sett, åtta städers representanter bland dem, som afslöto ett handelsfördrag med fursten af Smolensk. Enligt denna urkund är det utom Visby, Lübeck och Riga mest städer i västra Tyskland och Nederländerna (Groningen), som deltaga i ledningen. — I Novgorods äldsta skrå (se ofvan s. 15, n. 2) föreskrifves, att nycklarna till S:t Peterskistan (förbundskassan), som förvarades i Mariakyrkan, skulle handhafvas af Gotlands (= Visbys), Lübecks, Soests och Dortmunds åldermän. Utan tvifvel var denna föreskrift icke ett uttryck för dessa städers rang, när skrået upptecknades, utan för äldre förhållanden[1]. Äfven här finna vi då västtyska städer bland de ledande. Vid århundradets slut har Lübeck, i spetsen för de vendiska städerna, skjutit de västra åt sidan. När det icke på egen hand eller i samråd med de vendiska städerna afgör ärendena utanför visbysällskapet, bestämmer det inom detsamma ärendenas gång. Om de västtyska städerna talas då ej mer[2].
Ett exempel på att mindre städer läto sig representeras inom sällskapet genom större, erbjuder en urkund af
- ↑ Frensdorff, Das Stat. Recht, I, s. 7. F. påvisar, att stället om nycklarnas förvaring är ett senare tillägg till skrået, och framkastar den gissningen, att det tillkommit under striderna om appellationen (se därom nedan s. 92 ff.) för att ge Visby, som enligt tillägget intar främsta rangen, dess gamla betydelse gent emot Lübeck (s. 29, n. .2).
- ↑ Osnabrück ställer sig troligen just därför på Visbys sida i appellationsstriderna (se hänvisningen i föregående anm. och H. R., I, n:o 70). Soest finns ej bland de städer, som ställa sig på Lübecks sida (H. R., I, n:o 69).
