Denna handels förutsättningar och natur: samband med
vikingatågen s. 2. De viktigaste handelsvägarne s. 4.
Gotland mellanstation s. 7. Tiden därför s. 9.
Gotländingarna som deltagare i den aktiva handeln s. 11.
Bevis för att de voro från hela ön s. 11. — Denna handels
betydelse för den senare tysk-gotländska handeln i Visby:
öppnat förbindelser och utbildat handelstraditioner med
Novgorod s. 13, på Düna s. 20, med slaverna och
särskildt med Julin s. 21, med västra Europa s. 22.
Sammanfattning s. 25.
Den traditionella uppfattningen af det äldsta
stadssamhället s. 26. Negativa bevis däremot: en gotländsk
stadsbefolkning och gotländska stadsämbetsmän omtalas ej
förrän i sista fjärdedelen af det 13:de årh. s. 27. Positiva
bevis däremot: urkunderna antyda, att det äldsta
stadssamhället var tyskt: biskop Bengts bref af 1225 s. 27,
Honorius III:s bulla af 1227 s. 27, andra urkunder s. 29.
Första traditionella urkunden om två stadssamhällen s. 30.
Tolkning däraf s. 31. — 1280 års urkund s. 33. —
Allmän karaktäristik af den tyska stadsutvecklingen s. 35.
— Visby som ständig torgplats s. 36. — Visby som säte
för en bofast handelsbefolkning s. 39. Betydelsen af
Lothars och Henrik Lejonets privilegiebref s. 41.
Befolkningens hemorter s. 46. Dess första organisation i
Visby s. 47. Tiden för stadssamhällets framträdande s.
48. — Visby såsom ett särskildt jurisdiktionsområde s. 50.
Främlingarnes behof af egen rättsskipning s. 50.
Utvecklingsgången s. 51. Bevis från den kodificerade
visbylagen för denna utvecklingsgång s. 52. Bevis från rigiska
urkunder för samma sak s. 56. Tiden för denna
utvecklings fullbordan s. 58.
Öfversiktlig framställning af hanseförbundets uppkomst
och denna utvecklings sammanhang med utvecklingen i
Visby s. 60. Närmare detaljer i gästernas organisation
s. 70. Tiden för dess uppkomst s. 70. Kritik af
»tillägget» till Henrik Lejonets urkund s. 71. Tiden för
förändringar i organisationen s. 75. Detaljer efter
förändringen s. 76. Detaljer i främlingssällskapets
verksamhetsformer s. 78. Gästernas andliga ställning s. 87.
Gästernas organisation i Visby förlorar sin betydelse s. 91.
Första urkundsvittnesbördet om ett rättsligt gotländskt
stadssamhälle s. 96. Detta samhälles uppkomst s. 97.
Tyskarnas gynnsammare ställning i handeln nödgar
visbygotländingarna att sluta sig till stadssamhället s. 97.
Tyskarnas isoleringssträfvanden påskynda tillslutningen s.
100. Bevis för dessa isoleringssträfvanden i den svenska
konungamaktens och gotlandsallmogens försök att
motarbeta dem s. 100. Birger Jarls försök s. 101. Magnus
Ladulås’ försök s. 102. Krisen 1288 och resultatet däraf
s. 103. Gången i visbygotländingarnas tillslutning till
stadssamhället s. 115. Deras merkantila ställning till
»hansan» före och efter tillslutningen s. 117. Slutord s. 121.
Den gotländska landsbygdens äldsta sigill s. 124. De
gotländska borgarnas sigill s. 129. De tyska borgarnas
sigill s. 132. De tyska gästernas sigill s. 133. Staden
Visbys äldsta sigill s. 135.
