lagarna naturligen varit de viktigaste källorna. Jag har begagnat C. J. Schlyters editioner i Corpus Iuris Sueo-Gotorum Antiqui, Vol. VII, Gotlandslagen, Lund 1852 [GLL], Vol. VIII, Wisby Stadslag, Lund 1853 [WStL]. För jämförelse med Lübecks och Hamburgs stadsrätter har jag användt Das alte Lübische Recht, herausgegeben von J. F. Hach, Lübeck 1839, [Lüb. R.], och Hamburgische Rechtsalterthümer, herausgegeben von J. M. Lappenberg, B. I, Hamburg 1845, [Hamb. R.]. När jag i ett fall rådfrågat de gamla sachsiska rättskällorna, har jag nyttjat Des Sachsenspiegels erster Theil oder das sachsische Landrecht, herausgegeben von C. G. Homeyer, Berlin 1835, [Sachsenspiegel].
En betydelsefull källa för vissa detaljer i min afställning har jag haft i skildringar och annalistiska framställningar af författare, som lefvat samtidigt eller nästan samtidigt med den utvecklingsperiod jag behandlar. — Så har Vita Ansgarii af Rimbert (från tredje fjärdedelen af 800-talet; jfr Monum. Germ. Script., II, s. 683 ff.) några viktiga notiser om handelsstationerna och om handeln öfver dem. Samma är förhållandet med Othars och Wulfstans resebeskrifningar (från slutet af 800-talet, se Antiquités Russes, edit. C. G. Rafn, Köpenhamn 1850. Jfr äfven S. Lönborg, Adam af Bremen, Upsala 1897, s. 36 ff.). Mag. Adami Gesta Hammenburgensis Ecclesiæ Pontificum (från tredje fjärdedelen af 1000-talet, i M. G. SS., VII, s. 267 ff. Jfr S. Lönborg, ibid., s. 42 ff.) har ingenting om Gotland, såvida vi ej få acceptera Günthers gissning (se Lönborg, s. 142 n. 2), att Adams skildring af Churi skall gälla Guti. Hans beskrifning af »ön» Churland (IV c. 16) har onekligen många detaljer, som tyda på, att hvad han hört härom gällt Gotland. Rikedomen där, folkströmningen dit från
