seniorum et universitatis tam Teuthonicæ quam Gutthensis, Gutland inhabitantium». Det är ur dessa inledningsord, som man hämtat bevisen för de två stadsmyndigheterna i Visby detta år och för de två rådsherrehälfterna. De tre orden »consulum, seniorum et universitatis» ha nämligen alla tre hänförts till »tam Teuthonicae quam Gutthensis» och man har sålunda fått tyska och gotländska rådmän, tyska och gotländska äldste och en tysk-gotländsk menighet i Visby. Är denna tolkning riktig?
Urkunden är utställd, såsom ofvan är nämndt, den 23 maj 1276, således dagen före Magnus Ladulås’ kröning, som inträffade den 24 maj i Upsala[1]. Vi kunna däraf förmoda, att orsaken till dess utfärdande varit, att invånarna på Gotland velat före Magnus’ kröning få sina gamla friheter bekräftade[2] och att konungen velat göra gotländingarna gynnsamt stämda för sig genom att villfara deras begäran[3]. Under sådana omständigheter väntar man, att urkunden icke skall vara utställd endast till visbyborgarna, utan äfven till landsborna, som ursprungligen fått de privilegier, som här bekräftas[4]. Stöder själfva urkunden denna förmodan?
Vi måste för besvarandet af denna fråga undersöka hvad som menas med consules, seniores samt universitas
- ↑ Se Lagerbring, Sv. R. Hist., II, s. 542, n. 6. Reuterdahl, Sv. K. Hist., II, 2, s. 47.
- ↑ I brefvet säges, att stadfästelsen lämnades på gotländingarnas böner (precibus).
- ↑ Konung Valdemar var ännu en farlig rival och han gjorde ännu 1277 så starkt anspråk på Gotland, att han utan vidare ansåg sig kunna lofva bort det åt markgrefvarna af Brandenburg, S. T., I, n:o 130.
- ↑ Ty såsom bekräftelse på gamla privilegier bör brefvet anses. Noga taget gifves däri intet nytt privilegium, om ock de gamla utförligare specificeras.
