flesta ställen med flit utelemnat; emedan de som önska att studera historien finna förut så många arbeten som uppräkna de hjelpredor hvaraf Nordiska häfderna upplysas, och de som blott läsa för sitt nöje behöfva icke att hänvisas till ett original, hvilket de icke ämna att jemföra. Med den varmaste kärlek för mitt fädernesland kan jag icke öfvertyga mig, att dess ära lider deraf att brottslingar äfven blifvit födda innom dess sköte; med det lifligaste hat mot allt tyranni kan jag icke rättvist beskylla alla bland Unions-Konungarna för de olyckor som under deras styrelse hemsökte Norden. Jag har bemödat mig att, utan tillämpningar på senare händelser, endast bibehålla min uppmärksamhet vid det tidehvarfvets som jag haft att beskrifva; jag har bemödat mig att alltid betrakta menniskan utan afseende på stånd eller nation. De fiender emot hvilka jag alltid skall förklara mig, äro: herrsklystnaden, afunden, förtrycket, vidskeppelsen, girigheten, och dessa oräkneliga laster som göra alla staters olycka; de medborgare hvilka jag, utan undantag, skall försvara, äro de, som lidit för sina
