Hoppa till innehållet

Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/21

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
IX
Inledning.

Rom gifvit dem, uppkommo gemensamma fördomar, och de åldriga bruk, som vanan bibehållit, undergingo samma ändring då de omskapades af en andelig makt, hvars välde erkändes, med lika undergifvenhet, af större delen af Europa.

Att förena dessa folkslag tyckes hafva varit ett lätt verk, då sjelfva naturen understödde företagandet, och Margareta uppgjorde en plan, som måste gillas af statsklokheten, ju närmare den betraktas. Kanske saknade hon sjelf den styrka som fordrades att fullborda det arbete hon begynt, kanske ock att de klagomål öfver hennes styrelse, som uppfylla Svenska häfderna, äro uppkomne under hennes efterträdare, och väckta af ett lidande folk, som förblandat orsakerna med deras tillfälliga följder. Med jemna och säkra steg nalkades Margareta det mål, dit hon länge tyckes hafva syftat; med en godhet, som kanske oftast var låtsad, men alltid var förledande, blidkade hon missnöjet innan det uppenbart röjde sig, och förekom genom nedlåtenhet den stolthet hon ville besegra. Ingen af de Regenter, som efter henne bestego

A 5