Hoppa till innehållet

Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/222

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 210 —

Kanske att Christoffer, som var van att nästan icke se andra jordbrukare än slafvar, föga bekymrade sig om deras lidande, kanske var han okunnig om landets verkliga tillstånd: då vi icke kunna med säkerhet neka det sednare, hvarföre skola vi antaga det förra? Utan tvifvel har smickret, äfven i de mindre hyfsade tidehvarfven, vetat att föröka afståndet emellan Försten och hans folk, och, af fruktan eller egennytta, dölja för honom de uppträden som varit mindre behagliga; utan tvifvel har det alltid varit mera sällsynt, att Regenter blifvit underrättade om sina staters lidande, än att de försummat de medel hvarigenom lidandet kunnat lindras.

Under dessa åren hade Eriks sjöröfverier och plundringar på Svenska kusterna mer och mer tilltagit; man hade flera gångor anfört klagomål deröfver hos Christoffer, med begäran att han skulle hämma dem; men han hade icke gjort någon