således att gifva hvila åt tvistigheterna, hvilka omsider blefvo bilagde; men de möten som höllos att befordra Carl Knutssons fördelar voro utan framgång.
Ett nytt tillfälle för Christjern att öka sina länder, yppades genom Hertig Adolfs död. Många svårigheter borde likväl först undanrödjas. De stater den afledne Fursten innehaft, ehuru af olika beskaffenhet, hade länge ägt samfälta Regenter. Sleswig, som från älldre tider varit ett län af Dannemark, hade väl nu bordt återfalla dit; men Christjern hade redan före sin kröning förbundit sig att icke förena detta Hertigdöme med Danska Riket. Holstein hade en närmare arftagare i Otto, Grefve af Schaumburg, och Tyska Länsrätten erkände icke Christjerns närmare slägtskap, emedan den var på qvinliga sidan; det var således vigtigt att successionen afgjordes utan Kejsarens deltagande, emedan han borde grunda sin dom på Tysklands lagar. Att vinna detta ändamål erkände Christjern