hvilka på falska angifvelser undergått pinliga förhör; han klagade öfver Ärkebiskopens bortförande, och Konungens försummelse att återställa Gottland åt Sverige. Att vinna allmogen på sin sida eftergaf han en del af utskylderna, och man utspridde rykten om nya grufliga beskattningar, hvarmed det föregafs att Christjern ville hemsöka Svenska bönderna. Genom dessa utvägar ökades Biskopens här. Åtskilliga fästen öpnades frivilligt för honom; Stäket, Örebro, med flera intogos, och redan i Februari månad belägrades Stockholm.
Christjern såg den hvälfning som var beredd, och använde alla sina omsorger att ännu förekomma den. Han lät utgå bref till Sveriges inbyggare, att uppmuntra dem till trohet, och vederlägga de rykten man utspridt om hans afsigter. Han samlade sina troppar, och oaktat en sträng vinter hade han innan dess slut intågat i Östergötland. Genom en fortskyndad
