Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/55

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
XLIII
Inledning.

Men Margarethas seger var ännu icke så fullkomlig som hennes enskilta hämd; på några ställen i Sverige erkändes ännu Albrekt för en laglig Konung, och under denna förevänning utöfvades de rysligaste grymheter emot alla som ansågos för hans fiender. Ett parti af Tyskar, bekant i Historien under namn af Hättebröder[1], försvarade Stockholm; misstroendet emellan detta och det Svenska Borgerskapet hade länge yttrat sig i hemlighet, och saknade endast tillfälle att få utbrista: den regeringslöshet, som herrskade i landet, lemnade detta tillfälle. Fåfängt hade de Svenska genom eder och förpliktelser sökt att försäkra sig om den trygghet de hade rätt att vänta innom egna murar; dessa förbindelser gynnade endast de försåt som de Tyska öfverlade. Allt för fega att öppet angripa dem de fruktade eller hatade, sammansvuro dessa sig i hemlighet och

  1. Hätta var den tiden ett allmänt namn på mössa, och detta ord brukas ännu, med samma betydelse, i flera landsorter. Man tror att Hättebröderna fått eller antagit detta namn af ett slags spitsiga mössor hvilka de buro till åminnelse af Albrekts löfte då han drog i fält emot Margareta.