Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/55

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
XLIII
Inledning.

Men Margarethas seger var ännu icke så fullkomlig som hennes enskilta hämd; på några ställen i Sverige erkändes ännu Albrekt för en laglig Konung, och under denna förevänning utöfvades de rysligaste grymheter emot alla som ansågos för hans fiender. Ett parti af Tyskar, bekant i Historien under namn af Hättebröder[1], försvarade Stockholm; misstroendet emellan detta och det Svenska Borgerskapet hade länge yttrat sig i hemlighet, och saknade endast tillfälle att få utbrista: den regeringslöshet, som herrskade i landet, lemnade detta tillfälle. Fåfängt hade de Svenska genom eder och förpliktelser sökt att försäkra sig om den trygghet de hade rätt att vänta innom egna murar; dessa förbindelser gynnade endast de försåt som de Tyska öfverlade. Allt för fega att öppet angripa dem de fruktade eller hatade, sammansvuro dessa sig i hemlighet och

  1. Hätta var den tiden ett allmänt namn på mössa, och detta ord brukas ännu, med samma betydelse, i flera landsorter. Man tror att Hättebröderna fått eller antagit detta namn af ett slags spitsiga mössor hvilka de buro till åminnelse af Albrekts löfte då han drog i fält emot Margareta.