lät icke allenast inskrifva sig som Klostersyster i Wadstena, utan hon lät sammankalla både Nunnor och Munkar, hvilka hon alla kysste på händerna med mycken ödmjukhet. Det berättas, vid detta tillfälle, att en oinvigd broder framräckt åt Drottningen sin hand betäckt af kappan, men hon ville icke erkänna denna blygsamhet, utan i egenskap af syster, kyssa på blotta handen[1].
Med denna gåfva att förvärfva sig tillgifvenhet var det oundvikeligt att Margareta skulle lyckas i de flesta af sina företagande. Att verkställa sitt stora förslag, Nordens förening, fann hon likväl att hennes nya Thron borde förses med en Regent. Margareta, böjd att befalla, ville icke å nyo underkasta sig äktenskapets band, och ehuru mycket välde kärleken ägde i hennes hjerta herrskade ärelystnaden. Men så litet hon ville dela sin myndighet med en Gemål, så mycket önskade hon att bibehålla Kronan innom sin ätt, och valde derföre till sin Efterträdare sin Systers Dotterson, Henrik af Pommern, Son af Hertig
- ↑ Wadstena Dagbok.
