Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/92

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 80 —

Religionen och sina välgerningar emot Presterskapet att tacka för det anseende hon bibehöll ända till sin död.

Erik var nu ensam regerande, och hans vigtigaste föresats blef att inkräkta Sleswig. Efter den öfverenskommelse man förut gjort, borde tvistigheten afgöras genom fullmäktige från båda sidor; men Konungen, som icke det minsta ville afvika ifrån sitt påstående, och af en underhandling icke kunde vänta det ensidiga utslag han önskade, lät instämma Hertiginnan Elisabeth och hennes medhållare för sitt Råd. Den högtidliga domen skulle afsägas i Nyborg på Fyn, inga yttre ceremonier felades, som kunde göra akten lysande, och Erik ville lemna allmänheten det stora skådespelet af en Konung som sjelf dömmer att han har rätt. Men om Erik verkeligen trodt att hans motståndare skulle infinna sig för att höra honom förkunna sin vilja, fann han sig häruti bedragen; det hindrade likväl icke att saken företogs,