Sida:Till jordens medelpunkt 1911.djvu/116

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

114

Efter en timmes förlopp kunde min farbror ganska noga beräkna vår hastighet.

»Om vi fortsätta på detta sätt», sade han, »komma vi att tillryggalägga åtminstone 120 kilometer på dygnet, och då skola vi snart få den motsatta stranden i sikte.»

Jag svarade icke, men gick och satte mig i fören. Redan började den norra stranden försvinna vid horisonten. Dess armar öppnade sig liksom för att underlätta vår avfärd. Framför mig utbredde sig ett ofantligt hav. Stora moln kastade över vattenytan sina gråaktiga skuggor, som tycktes vila tungt över det dystra vattnet. Det elektriska skenets silverglänsande strålar, som här och där återkastades av någon droppe, garnerade farkostens sidor med glänsande punkter. Snart var allt land ur sikte, varje fast punkt försvunnen, och om jag icke sett flottens skummande kölvatten, skulle jag kunnat tro, att den låg orörlig.

Vid middagstiden kommo vi in bland ofantliga alger, som svajade på havsytan. Vår flotte passerade utmed tre till fyra tusen fot lång havstång, som likt väldiga ormar slingrade sig långt utom synhåll.

Det blev afton, och liksom jag hade märkt dagen förut, undergick luftens ljusstyrka ingen förändring. Det var en bestående företeelse, på vars varaktighet man tycktes kunna räkna.

Efter aftonmåltiden sträckte jag ut mig invid masten och hängav mig åt lättjefulla drömmerier, varunder jag snart somnade.

Hans stod orörlig vid rodret och lät vår farkost ila fram. Med den förliga vind, som vi hade, behövde den icke ens styras.

Vid vår avresa från port Grauben hade min farbror uppdragit åt mig att föra »skeppsjournalen» och anteckna de minsta iakttagelser lika väl som de intressanta företeelser, vi kunde möta, vindriktningen, den uppnådda hastigheten, den tillryggalagda vägen, med ett ord allt, som inträffade under denna sällsamma seglats.

Jag skall därför inskränka mig till att här återgiva dessa dagliga anteckningar, nedskrivna så att säga under händelsernas diktamen. Jag skall så kunna giva en mera exakt skildring av vår färd.

Fredagen den 14 augusti. — Jämn bris från nordost.