72
»En kolgruva!» utropade jag.
»En gruva utan arbetare», svarade min farbror.
»Ja, vem vet?»
»Jag vet det», svarade min farbror helt kort, »och jag är viss om att denna gång genom stenkolslagren icke blivit gjord med människohänder. Men om den är naturens verk eller icke, betyder mindre. Det är tid att äta kväll. Låtom oss få litet mat.»
Hans ställde i ordning vår lilla måltid. Jag åt knappast något, men jag drack de få droppar vatten, som utgjorde min ranson. Vägvisarens flaska, som nu var halv, var allt vad som återstod för att släcka tre människors törst.
Efter måltiden sträckte mina båda följeslagare ut sig på sina filtar och funno i sömnen ett medel mot sin trötthet. Själv kunde jag icke sova, utan låg och räknade timmarna till morgonen.
Klockan sex på lördags morgon begåvo vi oss åter iväg. Efter tjugu minuter kommo vi till en stor håla, och jag insåg då, att den icke kunde härröra från människohänder. Valven skulle då varit förtimrade, och det var ett underverk av jämvikt, att de icke rasade in.
Denna håla eller grotta var hundra fot bred och hundra femtio fot i höjd. hade urhålkats genom någon häftig underjordisk strömning. Bergmassan hade givit vika för någon väldig, påträngande kraft, och när den lossnat, lämnat efter sig detta stora, tomma rum, i vilket jordinvånare nu inträngde för första gången.
Emellertid gingo vi alltjämt och jag var nog den enda av mina följeslagare, som glömde vägens längd för mina geologiska funderingar. Temperaturen förblev densamma, som den varit, när vi gingo genom lava- och skifferlagren. Men jag kände en stark lukt av kolväte. Jag upptäckte genast närvaron i denna gång av detta farliga fluidum, som gruvarbetarna kalla gruvgas och vars explosion så ofta förorsakat fruktansvärda katastrofer.
Lyckligtvis lyste vi oss med de Ruhmkorffska apparaterna. Hade vi varit nog oförsiktiga att genomforska denna tunnel med facklor i händerna, skulle en förfärlig explosion nu gjort slut på färden och förintat oss själva.
Denna vandring bland stenkolen räckte ända till aftonen. Min farbror hade svårt att behärska sin otålighet
