Tredje Söndagen efter Påsk 1802, bevistade deras Majestäter Gustaf IV Adolph och dess drottning, Gudstjensten i den nya kyrkan, som var invigd d. 1 Januari samma år. Deras Majestäter, som funno behag uti både Gudstjensten och kyrkan, tilläto att den skulle få bära Drottningens namn, Fredrika Dorothea Wilhelmina, hvilket stadfästades genom K. Bref af den derpå följande 11 Maji.
Hospitalskyrkan. Bernhardinerna hade på
denna tomt åtskilliga hus, hvaraf några af sten
ännu äro quar, der förmodeligen ett större
hospital varit inrättadt. K. Johan III lät inreda ett af
dem till kyrka, i synnerhet till tjenst för
dervarande hospitalshjon. År 1771 blef den å nyo
uppbyggd på gamla grunder, dock något
utvidgad för 1650 d. 12 Maj. Byggnaden är af sten,
och ej särdeles stor. Innanredet är till altare,
Predikstol, och Lectare i mon derefter. I Tornet
härstädes, ringes hvarje morgon kl. 4, och afton
kl. 9 af stadens nattväktare. — Då hospitalet mot
slutet af 1770talet blef flyttadt till Wadstena,
öfverlät Serafimer-Gillet 1785 kyrkan till
Stadsboarne, med vilkor att underhålla den. Kyrkans
inkomster består i collecter och inkomster för
bänkrum, hvilka sednare betalas med 1 R:dr 12 sk.
R:gs. Deraf åtnjuter den som förrättar
Gudstjensten fyra femtedelar, som gör omkring 216 R:dr
R:gs., sedan han likväl deraf lämnat något bidrag
till kyrkans underhåll. Det öfriga tillfaller
kyrkan. Tillika erhåller han en collect om året.
Slottspredikanten bestrider vanligen denna
tjenstbefattning. För Slottstjensten har han 50 R:dr på
stat, och en slags hemmanskatt från Pastorerna
som gör 135 R:dr b:co.
