14
häftad vid kläderna med tre guldnålar, en på bröstet, en på ryggen, en på venstra axeln, och i hvar nål satt en ädelsten; den var dessutom förfärdigad under många underliga ceremonier[1] och betald af samtlige stiften med 4474 R:dr i Silfver,[2] som ändock var godt köp mot den Maintziska, som kostade 30,000 Gulden. Då ändtligen 1162 Stephanus, en lärd Munk i Allvastra, fick företrädet för Biskop Stenarus i Linköping, blef denne deröfver så förbittrad, att han afsade sig Embetet och gick i kloster. Men hans oroliga själ ledsnade snart vid den ensliga lefnaden och han stämplade så länge tills han erhöll Wexiö Stift, som derigenom skiljdes från Linköping, med hvilket det en tid bortåt varit förenadt. Häröfver kom han i en häftig och långvarig osämja med sin efterträdare Colo, och Påfven måste skilja de trätgiriga Prelaterna. Cardinalen Laurentius in Laterano blef hitsänd att undersöka saken och utstaka gränsorna emellan Biskopsdömena, som lärer skett 1191.
- ↑ Två hvita Lam skulle på S:t Agnes dag, d. 21 Januari, frambäras på altaret i S:t Agnes kyrka af det klostrets Nunnor och efter Gudstjensten emottagas af två Caniker af Lateran, som skulla släppa dem i bete tills klippe-tiden kom; af deras ull, blandad med annan hvit ull, gjordes sådana Ährekåpor, hvilka sedan af någon Biskop i S:t Petri kyrka välsignades och invigdes med vigvatten och helgade rökverk. Efter S:t Petri ottesångsmässa lades de med allmän procession på altaret under hela gudstjensten och förvarades sedan på det altaret, hvarunder S:t Petrus är begrafven, till dess någon patriark eller Erkebiskop dermed skulle prydas, som ej skedde med mindre ceremonier. (v. Örnhjelm H. E. L.) Hvilket gyckel! hvilken vidskepelse!!!
- ↑ Upsala Stift betalte 1000 mark Svenska penningar; Linköping 660; Skara 370; Stregnäs 266; Westerås 150; Wexiö 50; Åbo 200; — som utgör nära 4474 Riksdaler; men 1316 och sedermera framgent öktes denna summa till 8780 Riksdaler för hvar Ährekåpa. Genom dylika upptåg prejades riket på högst betydliga summor.
