XII.
Ett av de skäl, varför Toms sinne till en del hade befriats från sin hemliga oro, var, att han hade funnit en ny och viktig fråga att intressera sig för: Becky Thatcher hade slutat att gå i skolan. Tom hade kämpat med sin stolthet några dagar och försökt att slå henne ur hågen, men misslyckats. Han började träffa på sig själv patrullerande omkring hennes faders hus om nätterna, och han kände sig mycket olycklig. Han var sjuk — tänk om han skulle dö! Det låg en viss förströelse i den tanken. Han fann det icke längre roligt att leka krig, icke ens att vara sjörövare. Alla livets behag voro försvunna, och det fanns endast tråkighet kvar. Han ställde undan sitt tunnband och sitt slagträ; de beredde honom icke mer någon glädje. Tant Polly blev orolig; hon började experimentera med all slags medicin på honom. Hon var en av dessa människor, som svärma för patenterade läkemedel och alla nyuppfunna metoder för att frambringa eller förbättra hälsan, och hon var envis med sina försök. När något nytt av detta slag kom ut i handeln, var hon som febersjuk, innan hon fick pröva det, aldrig på
