tänkt, störste mannen i hela världen, herr Benton, en verklig medlem av Förenta staternas senat, besvek på det högsta hans förväntningar, ty han var icke tjugufem fot lång eller ens närmelsevis någonting ditåt.
En cirkus kom. Gossarna lekte sedan cirkus i tre dagar i ett tält av trasmattor — inträdesavgift: tre knappnålar för gossar, två för flickor — och så övergav man den leken.
En frenolog och en magnetisör kommo och foro igen lämnande staden efter sig mer död och tråkig än någonsin.
Det hölls några goss- och flickbjudningar, men de voro så få och så förtjusande angenäma att de endast gjorde de bittra mellantiderna så mycket svårare att uthärda. Becky Thatcher hade farit hem till Constantinople för att vara hos föräldrarna under ferierna — så att livet hade på alla håll endast dystra sidor att bjuda på.
Den hemska hemligheten om mordet var en ständig källa till ängslan; den var ständigt gnagande som kräftan.
Så kom mässlingen.
I hela två veckor var Tom en fånge, död för världen och allt vad i den hände. Han var mycket sjuk, han intresserade sig icke för någonting. Då han slutligen kom på benen igen och långsamt vankade av nedåt staden, hade en sorgmodig förändring övergått allt och alla varelser. Det hade varit »en väckelseperiod», och varenda människa hade »blivit religiös», icke blott de vuxna, utan även gossarne och flickorna. Tom gick omkring i hopp att ändå
