Hoppa till innehållet

Sida:Tom Sawyers äventyr 1913.djvu/203

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
43
TJUGUTREDJE KAPITLET

mot alla förväntningar någonstädes råka på ett enda välsignat syndigt ansikte, men missräkningen korsade överallt hans väg. Han fann Joe Harper studerande ett Testamente, och han vände sig sorgsen bort från den nedslående synen. Han sökte upp Ben Rogers och fann honom ute för att besöka de fattiga med en korg full av traktater. Han letade rätt på Jim Hollis, och denne gjorde honom uppmärksam på, vilken dyrbar välsignelse den nyligen genomgångna mässlingen varit honom som en varning. Varenda gosse han mötte lade ännu en centner till hans sinnes tunga börda. Och då han i sin förtvivlan flydde till Huckleberry Finns barm för att där finna en tillflykt och mottogs med ett bibelcitat, krossades hans hjärta och han gick hem och kröp till sängs och hade klart för sig, att han ensam i hela staden var förlorad för all evighet.

Den natten uppstod en förfärlig storm med störtregn, hemska åskskrällar och bländande blixtar. Han drog täcket över huvudet och avbidade stel av fasa sin dom, ty han hyste icke det ringaste tvivel om, att hela detta naturens uppror var tillställt ensamt för hans skull. Han trodde sig hava frestat de högre makternas överseende ända till gränsen av deras långmodighet, och att detta var resultatet. Han skulle hava tyckt det vara ett slöseri med kraft och ammunition att döda en liten insekt med ett artilleribatteri, men han fann ingenting orimligt i att ett så kostsamt åskväder som detta användes för att avklippa livstråden för en så liten, obetydande varelse som han.

Ovädret avtog småningom i våldsamhet och dog till sist ut, utan att hava uppfyllt sitt ändamål.