Hoppa till innehållet

Sida:Tom Sawyers äventyr 1913.djvu/215

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

XXV.

Tom var ännu en gång en lysande hjälte — ett föremål för de äldres omhuldande och de yngres avund. Hans namn till och med odödliggjordes i tryck, ty stadens tidning lovprisade honom. Det fanns en och annan, som trodde, att han skulle bli president, om han inte bleve hängd innan dess.

Som vanligt tog den nyckfulla, tanklösa allmänheten Muff Potter till sin barm och omhuldade honom nu med lika slösande vänlighet, som den förut hade misshandlat honom. Men detta beteende länder världen till heder, och därför är det bäst att icke klandra det.

Dagarna voro nu fulla av glans och fröjd för Tom, men hans nätter däremot stunder av fasa. Indian-Joe förföljde honom i alla hans drömmar och alltid med dödshot i ögat. Knappast någon frestelse kunde förmå gossen att gå ut sedan det blivit mörkt. Och stackars Huck befann sig i samma tillstånd av ängslan och oro, ty Tom hade talat om hela historien för Potters advokat kvällen före den dag, då domen skulle fällas, och Huck var nu alldeles förfärligt rädd, att kännedomen om hans andel i saken kunde