155
XXX.
Finns det någon dag på året, som är så lång som julaftons förmiddag? Det är visserligen ett faktum att den förefaller kortare, ju äldre man blir, men ännu vid fjorton år tyckte jag att kvällen var oändligt långt borta och aldrig ville komma närmare.
Vörtbrödet och syltan till frukosten, de hjärtformiga pepparkakorna och saffransbrödet till kaffet ha ju sin betydelse av förljuvande omständigheter under denna tålamodsprövande väntan, men sedan efter frukosten — — —! En ocean av tid! Klockan fyra skola vi vara hos moster Amelie, och jag fördriver tiden med att lacka om redan lackade julklappar och fundera på verser till dem, allt medan jag undrar vad kvällen kommer att medföra.
Klockan tre kommer tant Eleonora in med min vita klänning och ett nystruket blått hårband. Jag kan ej säga att mina toaletter växla mycket!
Äntligen stänger Pa porten efter oss, och Pa tant Eleonora och jag gå nedför trädgårdsgången. Lova viftar åt oss genom mors fönster. Jag ser mors huvud därinne och fylls av med-
