Hoppa till innehållet

Sida:Tony växer upp 1922.djvu/199

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

193

Den Heliga Treenigheten, som så förvirrat mig, reste sig åter för mina ögon: Gud, Jesus och Den Helige Ande! Du skall tro på dem alla, inte bara på en, utan på var och en särskilt för sig, och ändå skall du fatta dem som en förenad, samfälld makt.

Himlens salighet strålade emot mina bländade ögon. Helvetets lågor svepte förbi, och de osaligas klagoskrik nådde mina öron. Den härliga jorden sjönk undan. Den osynliga världen intog alla platser. Vi äro endast pilgrimer! Stanna inte för att plocka en blomma vid vägkanten eller för att låta dina ögon njuta av skönheten omkring dig! I dag blomstra, i morgon kastas i elden! Blicka framåt och uppåt mot det eviga målet! Den kristne stridsmannens lön är så härlig! En så kort tid av jordiskt lidande! En evighet i salighetens riken! På Guds ord skapades jorden och människorna av intet. Guds ord skall än en gång flyga ut över världen likt en flammande eldstråle, och jorden skall försvinna. Gud är allvetande, rättfärdig, allestädes närvarande. Han sände sin ende son till världen för att denne skulle dö för människornas synder. Gud har bestämt varje livsöde. Intet kan rubbas! Intet omvälvas, ej en sten röjas ur vägen, utan hans vilja.


13. — v. Krusenstjerna, Tony växer upp.