208
Lena måste rädda sin ära.
— Du tittar inte på de rätta ställena, sade hon. Jag fick tag i en hel del, jag! Men naturligtvis kan man inte ha någon glädje av en sådan bok, om man inte vet en massa saker förut.
— Vet du det då?
Lena log, säker på sig själv.
— Jag skulle tro det! sade hon.
— Här! sade Elsa och följde med pekfingret några rader på en ny sida. Här står, att man ej får tvätta sig med kallt vatten, när man har… Och det, som jag gjort! Vad var det sjukdomen hette, som man kunde få, om man gjorde det? Det var ett konstigt namn på den! Elsa såg upp alldeles förfärad.
Ack, vad vi gjorde oss mycket bekymmer under denna kritiska tid av vårt liv! Så många små löjliga misstag! Så många olycksaningar! Så nytt allting var ännu! Så nytt och mystiskt! Med en suck av lättnad hörde jag de andra flickorna diskutera detta ämne. Med röda kinder sågo de på varandra, medan de lågt talade om deras kvinnokroppars gemensamma hemlighet.
— Blev du inte rädd, när du fick se det? sade den ena till den andra.
— Hade din mamma talat om det för dig förut?
