26
— Där var han igen, Pa, säger jag och tränger mig fram till fönstret.
— Vem då? frågar Pa tankspritt.
— Den lille mannen! Han bor bland fruktträden och brukar springa över trädgårdslanden just när lyktan tänts.
— Ack, Tony! skrattar Pa. Tror du att någon av dem därnere sett din lille man?
— Men du, Pa, har ju sett honom!
Jag har ett oinskränkt förtroende till Pas förmåga att »se».
— Jag brukar alltid niga, då jag går förbi ett träd som står i trädgården. Han bor där, ser du, och man måste vara artig.
— Men du är allt rädd ändå, när du niger!
Han ser ned på milt uppåtvända ansikte, och jag nickar allvarsamt. Pa förstår mig.
Den tysta kvinnan bredvid oss rör sakta händerna, och jag ser hur Pa ryser till. I nästa ögonblick har han gått ut ur rummet.
VII.
Mannen med ballongerna har kommit till staden. Han har ett positiv med sig och en liten svarthårig flicka som kan sjunga och