Sida:Tonys läroår 1924.djvu/42

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

36

fanns ej en länk, som sammanband dessa egenskaper med varandra. En huldra var hon, som ej vågade blotta sig för att visa sitt lyte, men vilkens ögon lyste och lockade, utan att någonsin infria de löften de så slösande gåvo.

James och hon bodde i det Meijerhelmska huset vid Kungsträdgårdsgatan. De hade hela översta våningen med utsikt över Kungsträdgården, och en liten spiraltrappa förde från hallen upp till ett tornrum, som James inrättat till sitt rökrum. Om somrarna bodde de numera ute i skärgården, där min tant enligt James' beskrivningar gick klädd som en bondkvinna och aldrig tog av sig de tjocka handskar hon hade på händerna, då hon rensade landen och plockade krusbär.

Jag hade varit ganska rädd för den där inbjudningen. Det var så längesedan jag hade varit i något större sällskap, och att nu på en gång träffa hela släkten tycktes mig som något ganska förfärande. Jag såg upp mot den upplysta våningen, då Pa och jag gingo över Kungsträdgården. Fastän det ju var omöjligt, tyckte jag mig se skuggor glida förbi rutorna däruppe. Det var mina släktingar. Jag gav Pa en blick. Han gick och gnolade, med hatten tillbakaskjuten från pannan som alltid då han var på gott humör, och det