Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Äfven jag har eget hof
och ett eget rike.
Hättan är min krona tung,
skramlan är min spira,
och mitt majestät som kung
ser min rygg du sira.
Fantasien är mitt hof,
drömmar mina riken,
sorgen, stackars narr, fått lof
sköta om kritiken.
Och jag skrifver med besvär
långa, visa lagar;
men ändock jag ej beskär
folket bättre dagar.
— 162 —
